Vår första campingerfarenhet, med rullande fordon, var för en massa år sedan. En vecka under sommaren 1998 hyrde vi en husbil. Det var mycket att lära. Den var fullspäckad med elekronik och allt som gick att ha med fanns med. TV, video, micro, ugn, larm mm. Det var lite nervöst - ingen av oss var van.
Vi åkte iväg. Barnen skulle sova i alkoven, en alkov som saknade fallskydd. Men vi trodde att det skulle fungera ändå, för de var så pass små att de kunde ligga på fel ledd och vi lade soffdynor emellan, så det kulle kännas litet och mysigt. Alla somnade och helt plötsligt vaknar vi av en duns och ett avgrundsvrål. Upp! Kolsvart! Vart sitter lysknappen?? Famlar mej fram och får tag i en vettskrämd unge som trillat ner. Jag var lika vättskrämd jag, visste ju inte hur allvarligt skadad hon var. Efter en liten stund, som dock kändes som en evighet, lugnade hon sig och kunde berätta att hon inte hade brutit något, allt var helt och hon måste ha haft änglavakt. Upp i alkoven igen - Nu letade vi fram bla skärbrädan som vi kunde sätta fast mellan kant och madrass - så det inte skulle hända igen. Jag sov inte så mycket mer den natten, kan jag säga...
Resten av veckan besåg vi Ale Stenar, Åhus, Smygehuk och andra ställen i Skåne. Vi avslutade med ett besök på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby. Det var jätteroligt att sjunga ihop med Emil, Ida och Alfred, bli omplåstrad på skrapsår på knäna av Lovis och Ronja och dansa tillsammans med Madicken och Lisabeth. Helt klart den veckans behållning.
Veckan tog slut och vi återlämnade husbilen och hade haft en bra vecka, trots en mardrömsstart. Men den renderade ingen längtan efter nåt eget. Men det fanns nog nånting som låg där och jäste i allafall för 3 år senare hände det som vi inte trodde skulle hända - vi köpte husbil.
